Värderingar styr våra liv.

Företag blir alltmer styrda av värderingar. Därför är det viktigt att den nyanställdes värderingar även passar in i företagskulturen och teamet. Men först på senare år börjar det finnas sätt att mäta detta mer vetenskapligt. Forskningsområdet är svårt och gränsdragningen till attityder och andra motivationsfaktorer är svåra att dra.

Våra värderingar bestämmer vad vi tycker är viktigt i livet, vad som är ”rätt” och ”fel”, ”bra” eller ”dåligt”. Även om de både kan vara motstridiga och omedvetna, handlar värderingar i grunden om att de är en sorts känslomässig inre övertygelse som gör att vi känner igen oss och trivs - eller inte.

Det är ofta först när de kommer i konflikt med andra värderingar som vi blir medvetna om dem. Annars tar vi dem för givna och vi tror självklart att andra tycker likadant som vi. Genuint kreativa personer till exempel, har inga problem med oväntade händelser på jobbet. De söker oberoende och frihet, men reagerar i stället negativt på regler och rutiner som man måste följa. Motsatsen gäller också, en del av oss med mer traditionella värderingar vill kunna planera i förväg och veta ungefär hur arbetsveckan kommer att se ut. På motsvarande sätt är statusmotiverade personer drivna av yttre belöningar, som en dyr tjänstebil, och att tjäna mycket pengar. Andra är mer fokuserade på att hjälpa andra och pengar för egen del är ingen viktig drivkraft.

Värderingar motiverar oss att handla och gör att vi strävar efter vissa mål. De är oberoende av var vi befinner oss. Det spelar ingen roll om vi är på jobbet eller umgås med familjen. Värderingar är i sin natur hierarkiska. Vi rangordnar dem efter hur viktiga vi tycker att de är. En av dem som bäst försökt skapa ordning omkring begreppet är professor Shalom Schwartz. Han definierar flera grundläggande och universella värderingar. Dessa är oberoende av kultur, religion eller var man bor.

Enligt Schwartz har alla människor i olika grad följande övergripande värderingar:

• Öppenhet för förändringar. Man söker frihet, oberoende samt spänning och

nya utmaningar i livet.

• Livsnjutare som söker status, personlig framgång och yttre belöningar. Man vill gärna dominera andra och har en hierarkisk syn på omvärlden.

• Konservativa och traditionella värderingar där man söker trygghet, stabilitet och förutsägbarhet i livet.

• Välvilja och vänlighet. Man är tolerant mot andra och strävar efter att hjälpa och stötta olika grupper, man vill förbättra världen.

  
  

Varje övergripande värdering kan sedan brytas ned i undergrupper. Professor Schwartz menar att värderingar är ett sätt för samhället eller gruppen att både motivera och kontrollera individen. Dels tjänar de som en vägvisare när personen måste fatta olika beslut om man passar in eller inte, i till exempel en företagskultur. De hjälper även till att beskriva socialt accepterade beteenden för gruppen.

I Sverige har professor Bo Ekehammar och hans team även visat att vissa värderingar påverkar hur fördomsfulla vi människor är. På engelska kallas teorin ”Social Dominance Orientation”, som har starka kopplingar till fördomsfullhet.

Fördomsfulla människor har en tendens att se människor ur ett hierarkiskt perspektiv. De ser sina medmänniskor som över- eller underordnade.

Professor Ekehammar är en av grundarna till Psykometrika.  Genom att kombinera olika personlighets-, och värderingsfaktorer har han tillsammans med professor Jim Sidanius på Harvard University utvecklat ett separat test som ger en god prognos för om människor – eller organisationer - är fördomsfulla eller inte. För företag och organisationer som arbetar med värderingsfrågor och jämlikhet borde detta vara ytterst värdefullt.

Källor:

Shalom H. Schwartz et.al. (2012). Refining the theory of basic individual values. Journal of Personality and Social Psychology Vol 103(4), Oct 2012, 663–688.

Akrami, N., Ekehammar, B. (2006). "Right-Wing Authoritarianism and Social Dominance Orientation". Journal of Individual Differences. 27 (3): 117–126.

Ekehammar, B., et.al. (2004). "What matters most to prejudice: Big Five personality, Social Dominance Orientation, or Right-Wing Authoritarianism?". European Journal of Personality. 18 (6): 463–482.

Ekehammar, B. & Akrami, N. (2003).The relation between personality and prejudice. European Journal of Personality, 17, 449-464.